Vi har fått ett nytt datasysten där vi ska dokumentera allt som händer på avdelningen, hur dom gamla mår, om någon mår sämre eller bara mår som förut. "Asta har mått bra idag" ska vi då skriva.
Det här datasystemet är enormt mycket krångligare än det vi hade tidigare, det känns urgammalt och otidsenligt och allt runt omkring det tar en väldig massa tid. Men det är som sagt nytt, och meningen är att så småningom ska dom anhöriga kunna logga in där och läsa det vi har dokumenterat.
Men nu till problemet: När vi ska vi hinna göra denna dokumentation? Det är ytterligare en uppgift som har tillkommit och som ska rymmas inom dom vanliga uppgifterna och rutinerna. Vi är färre personal och det blir mer och mer arbete. Omöjlig ekvation.
Vid varje arbetspass ska jag först sätta mig vid datorn och se om det står nåt om vad som har hänt sen sist. Det är bara det att när jag kommer till jobbet är vi så få, så jag måste alltid börja hjälpa till med omvårdnaden på en gång.
Och vid arbetspassets slut ska jag igen logga in och skriva ner hur dagen/kvällen har varit. Om jag ska hinna det innan jag slutar måste jag jobba över minst en halvtimme. Det finns nämligen inga luckor nånstans, det är alltid saker att göra och när det är som värst hinner vi inte ens med själva omvårdnaden.
Ni är skyldiga att läsa och dokumentera. säger min chef.
Men när? frågar jag då. Vad ska jag ta tid ifrån?
Du får ta dig den tiden, svarar chefen.
Om en boende skriker och har ont, ska jag inte låtsas om det? Om nån har ramlat eller behöver hjälp på toaletten, ska jag sitta där vid datorn och strunta i det som händer med dom gamla?
Det får du lösa, det är ditt problem, svarar chefen
Men jag undrar, är det verkligen det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar