Två morgonpass och två kvällspass. När man går bredvid erfaren personal. Efter det anses vikarierna hos oss vara redo att få "en rad", det vill säga att dom får ansvar för att själva ta hand om x antal boende. Fyra pass! Sen ska man kunna yrket.
Det är förstås omöjligt. Vid fyra tillfällen hinner man inte uppleva ens en del av allt som kan hända i äldrevården. Dom boende kan bli sämre, få ont nånstans där dom inte haft ont tidigare, nån har en infektion, en magåkomma, eller en komplicerad vårdbild från början. Eller är dement och beter sig helt oförutsägbart.
På fyra pass hinner vi ordinarie inte förmedla allt som skulle behövas. Och saken blir inte direkt lättare av att många vikarier pratar väldigt dålig svenska eller knappt nån svenska alls. Dom förstår inte alltid det vi säger och än mindre förstår dom vad dom gamla säger. Plus att dom gamla inte förstår vad vikarien säger. Det blir en otrygg situation för alla.
Men då när en nyanställd vikarie har gjort sina fyra pass och helt på egen hand ska ta sköta om sitt x antal boende, vem kollar att han/hon klarar sina uppgifter? Svar: INGEN. Ingen vet vad som händer inne på rummen, ingen följer upp det.
Det vet alla som blivit introducerade på ett nytt jobb, att det som sägs första gångerna kommer man inte ihåg till hundra procent. Saker måste upprepas och vinklas på olika sätt för att det ska fastna. Och i äldrevården, som inte är direkt förutsägbar, borde det vara extra noga att åtminstone nöta in grundkunskaperna. Men, men...
Boende som inte fått tandprotesen rengjord på flera dygn. En annan som fått protesen fastsatt med tandkräm! Egna tänder som ingen hunnit eller kommit ihåg att borsta, kateter som inte blivit rengjord, intimhygien som inte är skött...det finns så mycket som inte utförs eller som utförs fel.
Och ingen har koll. Det är det värsta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar